Bakgrund: Subaraknoidalbl?dning ?r en allvarlig och potentiellt livshotande hj?rnbl?dning som kr?ver intensivv?rd. Traditionellt har dessa patienter h?llits i s?ngl?ge p? grund av risken f?r komplikationer, trots att det saknas evidens som st?der denna praxis. Tidig mobilisering anv?nds inom intensivv?rden f?r att minska komplikationer och f?rb?ttra ?terh?mtning, men dess effekter p? patienter med subaraknoidalbl?dning ?r inte tydligt kartlagda.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

I det här arbetet skapas två implementationer av hierarkiska tillståndsmaskiner i C#, en med artificiell trädstruktur och en med arv för att representera tillståndshierarkin. Implementationernas tidskomplexitet och underhållbarhet utvärderas sedan i .NET och Mono. Experimenten utförs på Sameks tillståndsdiagram och visar på att den som implementeras med arv är snabbare än den med artificiell trädstruktur samt att .NET är snabbare än Mono. Underhållbarhetsanalysen visar på att den som är baserad på artificiell trädstruktur är lättare att underhålla..

Sekretessbelagd.

Fokus i examensarbetet ligger i att kartlägga likheter och skillnader i inlärning hos människor/djur och artificiella system genom att jämföra inlärningshastigheter och avkligningstider. Förhoppningen är att detta i förlängningen bidrar till ökad förståelse för och därmed förbättrad interaktion mellan artificiell och mänsklig intelligens. Arbetet bygger i huvudsak på teorier av B.F. Skinner och hans bok The behavior of organisms som gavs ut 1938. Hans teorier och experiment jämfördes med dagens kunskap om artificiell intelligens och ett eget experiment med artificiella neurala nätverk genomfördes.

Artificiell efterklang används i ljudinspelning och produktion för att placeraljud spatialt. En algoritm som simulerar efterklang med hjälp av ett filternätverk togs fram.Fokus vid resultat lades på objektiv analys och framför allt spektrogram ochvattenfallsdiagram. Den slutgiltiga modellen gav mätvärden lika målsättningen. Viktigaslutsatser drogs om justering av parametrar och filtermodeller..

Företagen börjar mer och mer använda sig av företagsportaler. Men företagsportalerna är dock inte optimerad idag, informationstillgängligheten skulle kunna gå att förbättra. Med informationstillgänglighet menar vi, i denna uppsats, att användaren ska få den information som är relevant för honom/henne i rätt tid, kunna göra sökningar när han/hon behöver få tag i information och få resultatet presenterat för honom/henne på bästa möjliga sätt. Han/hon ska även kunna få tag i information genom samarbete med andra användare. Syftet med uppsatsen är att undersöka och skapa förståelse för vilka av de centrala egenskaperna i företagsportaler som tekniker ur artificiell intelligens kan tänkas användas, detta för att öka informationstillgängligheten i företagsportaler.

Felaktigt befuktningssätt av nedre luftvägarna via en artificiell andningsväg kan leda till allvarliga konsekvenser, såsom t ex ocklusion i trakealkanyl, lunginflammation eller försämrad lungfunktion. Det råder även delade meningar om hur befuktning hos patienter med artificiell andningsväg ska ske. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka på vilket/vilka sätt de nedre luftvägarna bör befuktas via artificiell andningsväg. Resultatet visar att koksaltinhalationer är ett effektivt sätt att befukta nedre luftvägarna och fördelas bättre i lungorna jämfört med koksaltinstillationer. Koksaltinstillationer visades både ha positiva och negativa effekter.

Syftet med följande examensarbete är att undersöka teorier och få fram idéer om hur man kan bygga en bot som spelar poker. Ett viktigt ämne som studeras är artificiell intelligens och hur ett AI kan utvecklas hos en bot som ska ersätta en mänsklig pokerspelare spelandes i ett nätverk. Studien ger en inblick om spelregler för Texas Hold?em och går även in på teori om betydelsefull statistik, sannolikhet och odds. Resultatet av denna undersökning består av framtagna algoritmer som kan användas vid utveckling av en bot som spelar poker på ett bord med tio spelare..

Animationer av karaktärer och objekt är en viktig del vid skapandet av spel. Detta är något som det läggs mycket fokus på att få så realistisk som möjligt, även spelfysik används till viss del här för att ge karaktärer möjlighet att anpassa sig till miljöer. Det här arbetet undersöker och implementerar ett styrsystem, som används för animations generering till en trasdocka, med hjälp av artificiell intelligens. Styrsystemet använder sig av en självorganiserande artificiell intelligens för att generera animationer som följer ett specifikt beteende, i det här arbetet har animationer som fokuserar på att skydda höften skapats.Arbetet har gett goda resultat som indikerar på att denna lösning fungerar för att generera animationer på en trasdocka, som ska följa ett visst beteende. Detta visade sig möjligt genom att använda artificiellt neuralt nätverk kombinerat med genetisk algoritm..

Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.

Artificiell intelligens (AI) har diskuterats filosofiskt under lång tid. I och med datorns uppkomst och utveckling har dock nya filosofiska grenar framkommit. Den filosofiska AI:n syftar ofta att modellera människans kognitiva förmågor. AI är inte bara ett filosofiskt ämne utan andra områden har även ett intresse av AI. Med hjälp av avancerade system som till exempel expertsystem, artificiella neurala nätverk (ANN) samt viss robotik kan datorn och dess mjukvara tillämpas i allt mer avancerade och kommersiella situationer.

Den vanligaste produktionsformen av nötkött sker i dikobesättningar, där kor och kvigor förväntas föda en kalv per år. I sådana besättningar är fertilitet hos djuren en viktig faktor, då förmågan att föda fram en kalv varje år påverkar inkomsten. I Sverige används naturlig betäckning i störst utsträckning, men ett alternativ är artificiell insemination. Syftet med detta arbete är att undersöka för- och nackdelar med artificiell insemination och varför det inte används i samma utsträckning inom dikobesättningar som hos mjölkkor, samt när det kan vara aktuellt att använda sig av. Den artificiella inseminationens påverkan på dräktighetsresultat varierar mycket i studierna, från 37 till 74 %, men det antyds att 50 % är ett gränsvärde där resultat över detta kan anses godtagbara. Ekonomiskt finns fördelar så som ökade kalvvikter och mindre förluster relaterat till kalvningssvårigheter, men nackdelar i form av ökade kostnader för veterinärtjänster och mediciner samt för arbete.

Idag är det inte helt ovanligt att tala om datorer som att de förstår eller på ett eller annat sätt lever sitt eget liv. Idén om att datorer kanske kan tänka och vara medvetna har sina rötter i det arbete som Alan Turing utförde under 1900-talets första hälft. Han brukar anses ha lagt grunden till det som idag kallas artificiell intelligens (AI) (Preston, 2002). Man började fundera över om datorer kunde ha egenskaper som kan likställas med människors mentala tillstånd och därför användas för att förklara dessa. Ett sådant påstående förs fram i en teori kallad ?datorfunktionalism?.

Detta arbete har testat att använda en genetisk algoritm, en teknik inom artificiell intelligens, där uppgiften har varit att automatiskt generera nivåer till pusselspelet Solve It. Precis som algoritmens inspirationskälla, djurvärldens evolution, har den evolverat fram lösningar som med tiden anpassat sig efter sin omgivning. Dessa genererade nivåer har sedan jämförts med manuellt designade dito. Resultaten har bestått av insamlad data från ett antal testpersoner, där deras uppfattning om utmaning och underhållning, samt deras tidsåtgång använts som mätverktyg. Arbetet har försökt ta reda på om genetiska algoritmer är ett lämpligt verktyg för att avlasta, komplettera eller till och med att ersätta en nivådesigner till det spel som testerna kretsar kring, Solve It..